Stress stress...

Jag vet inte vart tiden flyger i väg, jag förstår inte hur vi ska hinna packa allt vi har på 7 helger! Jag orkar inte göra nått på veckorna för jag har fullt upp med mina små å Dennis är ju som sagt bara hemma på helgerna. 46 dagar kvar tills flytt, det ska bli himla skönt! Längtar tills allt detta är över. Varit hos Barbro idag, skönt att få komma dit, hon tyckte jag skulle planera mindre å och ta det lite som det kommer men jag vet inte om jag kan, jag är en planeringsmänniska, svårt att bryta ett mönster som man lärt sig. Jag hoppas vi får nått gjort denna helg iaf, ingen utgång blir det iaf, det har varit alldeles för mycket sånt på slutet. Nu ska det bara städa å packas de kommande helgerna! Längar tills jag får bo nära min älskade vän och min goa lilla mamma! Jag förväntar mig naturligtvis inte att jag ska må bättre av att flytta det är nog mer än så som ligger bakom min depression. Jag och Barbro har väl inte kommit fram till så mycket förutom att jag ska sluta stressa och ta dagen som den kommer. Och jag försöker så gott jag kan tro mig! Men varje dag är som ett litet pussel som man ska få ihop med barn, mat, kläder, städning och ärenden och nånstans mitt uppi det där ska man hinna med kärleken och nöje. Jag beundrar verkligen de ensamstående mammorna som klarar allt själv! Jag tror inte jag skulle stå ut en dag! Men det är väl som dom säger det som inte dödar det härdar! Å det ligger väl nån sanning i det!
Nu ska jag laga mat till mina små, skönt när Neo kan äta middag med oss! Idag blir det mackisar och köttbullar, man har bra fantasi va?!!!

Hej hopp gummisnopp!
image42
Min älskade Liam när han va bebis! Länge sen!!!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0